En mor
Av: Siv Andersson
En mor finns med från början
som källan till ditt liv.
Med kärleksfulla blickar
hon följer varje kliv.
Sen livets första måltid
har hon bjudit dig att smaka.
Hon ger dig av sin omsorg
utan krav att få tillbaka.
Hon tas så lätt för given
som lindring av besvär.
Och sällan blir hon tackad
och sedd för den hon är.
I livets alla skeden
förblir hon dock densamma…
Din alldeles unika
högt älskade mamma!
En far
Av: Siv Andersson
När du var riktigt liten
och någon varit stygg,
så var hans stora famn
en plats där du blev trygg.
En far är nån som vet
att skydda sina nära.
Han vakar över dig
lång borta eller nära.
När lasset blir för tungt
och hotar att dig stjälpa,
så finns han där till hands
att stötta dig och hjälpa.
Som förebild han går
i livets långa trappa.
Och ingen är som han…
Han är din kära pappa!
En syster
Av: Siv Andersson
En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.
Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör din levnad rik.
Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.
Med henne kan du dela
både sorger och skratt…
En syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.
En bror
Av: Siv Andersson
En bror ger stöd och trygghet
som pojke och som man.
När man behöver hjälp
så gör han vad han kan.
Han ger gärna goda råd,
ett handtag och sin tid.
I livets alla skeden
så finns han där bredvid.
Tillsammans har man minnen
från en tid i samma hus…
Alla lekar som man lekte
och en hel del hyss och bus.
Ja, en brorsa är en dyrgrip
som liten och som stor…
Och nog var det extra bonus
att få just dig till bror.
En dotter
Av: Siv Andersson
Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på.
Det största och det bästa
en mor och far kan få.
En dotter kan förtjusa
från början med sin 
charm.
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm.
Men snart hon börjar tröttna
på att bara vara rar.
Och livet har så mycket
som lockar och som drar.
Den tiden går så fort
från liten tjej till stor.
Dock är hon alltid älskad
långt mera än hon tror.
En son
Av: Siv Andersson
Från livets första steg
han testar vad han får.
Han skrapar sina knän
och torkar bort en tår.
Men barkbåten han gjort
förs ut på öppet hav
när sonen ska bli man
och möta nya krav.
Hans pojkrum blir nu tomt.
För söner är ett lån.
Och ständig närkontakt
byts ut mot telefon.
Men trots att åren går
och han blir stora karln
förblir han alltid son
och älskad som ett barn.
En mormor
Av: Siv Andersson
När mamma vill ha råd
har mormor ofta svar.
För hon kan ösa ur
all kunskap som hon har.
Hon ställer alltid upp
när kaos hopar sig.
För barnbarn gör det svårt
att bara säga nej.
När barnbarn växer upp
finns mormor där som stöd.
Sin kärlek och sin tid
hon ger i överflöd.
Och fast det sällan sägs
är tacksamheten stor
att ha en sådan skatt
som mammas goa mor.
En morfar
Av: Siv Andersson
När mammas far blir morfar
han byter generation.
Nu blir han så central
för ännu en person.
Hans stora hand känns trygg
på småbarnspromenad.
Och om man blivit ledsen
kan morfar få en glad.
Han minns sin barndoms lek
som om det var igår.
Att barn vill göra hyss
är sånt som han förstår.
Så gott det känns att han
vill hålla lite koll
– att morfar står så nära
fast han finns på håll.